En enhällig barn- och utbildningsnämnd i Nässjö beslutade igår att fortsätta slumpmässiga drogtester av elever.

Vi kommer att följa utvecklingen och börjar med att presentera en artikel författad av Bertil Carnhede, verksamhetschef elevhälsan, Anders Johnsson, skolläkare, Karin Petersson, skolsköterska och Ewa Fransson-Esping, skolsköterska.

Vi känner oss manade att bemöta den orättfärdiga kritiken mot Brinellgymnasiets slumpmässiga drogtester och nyansera debatten.

Skolhälsovårdens uppdrag är främja och bevara elevernas hälsa och verka för sunda levnadsvanor och ska främst vara förebyggande. Socialstyrelsen är tillsynsmyndighet och vi har olika styrdokument att arbeta efter, som beskriver innehållet i våra hälsokontroller. Man kan se skolhälsovården som en fortsättning av barnavårdscentralens arbete. På gymnasiet är de flesta ungdomar färdigväxta och skolhälsovårdens preventionsfokus flyttas istället till andra hälsohot, som inaktivitet, tobak, alkohol och narkotika. Skolinspektionens kritik har handlat att frivilliga slumpmässiga drogtester i skolhälsovårdens regi skulle anses grundlagsvidriga. Konsekvensen av det resonemanget är att det hädanefter blir  omöjligt att vaccinera barn inom skolhälsovården eftersom vaccination måste betraktas som ett synnerligen ”kroppsligt ingrepp” och  vårdnadshavares samtycke är då tillräckligt för att säkerställa frivilligheten!

Skolhälsovården ska arbeta med metoder som har bevisad effekt. Har drogtester någon bevisad effekt? I Sverige får ju ingen skola pröva vårt ”sociala experiment” som en insändarskribent kallar det, så det är ju faktiskt ingen som vet, men hypotesen är att det har effekt. I USA praktiserar över 4000 skolor drogtestprogram, och de studier man redovisat tyder på att det är verkningsfullt. Rönnowska skolan i Helsingborg har i tio års tid drogtestat elever, både slumpmässigt och misstankebaserat och erfarenheterna är positiva. Där testas elever på vissa program där skolledningen bedömer att det finns risk för skador och olyckor vilket också Skolinspektionen accepterar, men anser egendomligt nog att de då måste omfatta alla elever.

I Nässjö har vi efter synpunkter från eleverna valt att testningen ska omfatta alla program om än bara en mindre andel av eleverna, vilket Skolinspektionen däremot inte accepterar. Forskning visar emellertid att det räcker att slumpmässigt testa en mindre andel för att en förebyggande effekt ska uppnås.

Men i både Helsingborg och Nässjö sker testningen inom skolhälsovårdens ram helt skiljt från den pedagogiska delen av skolans verksamhet. I skolhälsovården arbetar endast legitimerad personal, som har sträng sekretess. Skolhälsovården arbetar för att främja folkhälsan. Skolinspektionen har i sina minnesanteckningar från augusti 2009, skrivit att drogtester kanske skulle kunna ske inom skolhälsovården, ur ett folkhälsoperspektiv, så som vi gör. Tyvärr har denna synpunkt inte framkommit i debatten.

I ungdomen testar man gränser, det är naturligt och ska vara så. Men det finns gränser man inte bör överträda, det finns saker man inte bör testa. Droger ska man inte testa, av flera skäl.

Den unga hjärnan är extra känslig och personligheten är inte färdigutvecklad.  Risken att bli beroende av droger ökar ju yngre man är.   Marijuana leder ofta till ett experimenterande med andra droger som kanske är än farligare och som i sin värsta form kan leda till en karriär i kriminalitet och misär. Det finns väl ingen som menar att droger är ofarliga!

Ca 8-9 % av Brinelleleverna svarar i olika undersökningar att de tagit droger, vilket motsvarar 120-130 elever. Vi skulle vilja att det var färre, helst ingen alls. 

Frågan är hur man arbetar förebyggande mot droger. Traditionellt har det handlat om information, trots att det har ringa eller ingen, eller rentav motsatt effekt. Trots detta är det det enda som skolinspektionen menar att skolorna ska ägna sig åt!

Brinellgymnasiet är en trygg och trivsam skola och arbetsplats, som tar tag i frånvaroproblematiken, och försöker identifiera och hjälpa elever i behov av särskilt stöd. Nu utökas insatserna med en åtgärd; slumpmässiga drogtester, i skolhälsovårdens regi. Helt frivilliga liksom alla de vaccinationer som skolhälsovården erbjuder alla barn under sin uppväxt.  Man väljer själv  som elev om man vill vara med, det är ett erbjudande. Vill man inte låter man helt enkelt bli. Har man valt att vara med, men sedan ångrar sig, avstår man att lämna prov. Att vårdnadshavaren meddelas är en service, de bör få veta, eftersom de har ansvaret för barnet, och får möjlighet att samtala om varför den unge valt att avstå.

Vad avhåller unga att testa droger? Jo, t ex risken att bli upptäckt. Om det finns en risk att bli upptäckt minskar benägenheten för överträdelser.

Grupptrycket som utövas av och mot ungdomar är enormt. Det vittnar alla de ungdomar om som skolsköterskan kommer i kontakt med. Mycket få tar sitt första bloss på cigaretten ensam. Få dricker sin första starköl i ensamhet. Debuterna sker nästan alltid tillsammans med andra, ofta under grupptryck. Första gången någon testar narkotika är det en kompis som bjuder. Grupptryck? Det underlättar att ha något att skylla på; ”-Nä, du vet, vi har drogtester på skolan, så…nä”. Det är den skyddande effekten.

Beslutet att införa slumpvisa frivilliga drogtester som en del av skolans drogförebyggande arbete har föregåtts av ett demokratiskt arbete.  Elevrådet har varit delaktigt och samtycker. Det handlar inte alls om kontroll, då hade man valt en annan metod; misstankebaserade drogtester. De är tillåtna och praktiseras av många gymnasieskolor i Sverige. Men vi vill inte fungera som kontrollanter.  Vi vill  vara skolhälsovård som främjar ungdomars hälsoutveckling genom alla skolår, och vara elevernas  stöd.

Vid misstanke om drogmissbruk äger socialtjänsten uppdraget. Inte skolan.

Heder åt våra folkvalda politiker i Barn- och utbildningsnämnden, åt BU-förvaltningens chef och åt vår gymnasiechef, för kurage och mod att stå upp för sitt beslut. Våra ungdomar är värda att kämpa för!

Bertil Carnhede, verksamhetschef elevhälsan    Anders Johnsson, skolläkare

Karin Petersson, skolsköterska                               Ewa Fransson-Esping, skolsköterska