Den politiska polariseringen i Sverige har ökat markant de senaste åren. Denna artikel undersöker orsakerna bakom denna utveckling, dess påverkan på samhället och demokratin, samt hur olika faktorer, inklusive medier och yttre krafter, bidrar till eller påverkas av detta fenomen.
Artikeln belyser hur skiftet från traditionell höger-vänsterpolitik till ökande fokus på värderingsfrågor och identitetspolitik, samt hur detta, tillsammans med digitaliseringens och sociala mediers framväxt, bidrar till en alltmer polariserad samhällsdebatt. Vidare diskuteras de utmaningar detta medför för det politiska systemets funktionssätt, risken för politiskt dödläge, hot mot demokratin, samt hur det påverkar specifika sakfrågor och engagemang i samhällsfrågor.
Sveriges politiska landskap i förändring
Från samförstånd till ökade motsättningar
Svensk politik har länge präglats av en strävan efter samförstånd, med en huvudsaklig höger-vänsterdimension som fokuserat på ekonomiska frågor. På senare tid har dock nya konfliktlinjer trätt fram, där värderingsfrågor och identitetspolitik fått ökad betydelse. Denna förändring har lett till en mer svårhanterlig politisk debatt, där det blivit svårare att nå breda överenskommelser. Som en analys från SVT Nyheter framhåller, riskerar denna ökade splittring att underminera tilltron till den representativa demokratin.
Identitetspolitikens roll
En bidragande orsak till de ökade motsättningarna är att politik i allt större utsträckning blivit en identitetsfråga. Identitetspolitik innebär att politiska ställningstaganden och grupptillhörigheter baseras på sociala identiteter som etnicitet, kön, religion eller sexuell läggning. När människor identifierar sig starkt med sin politiska tillhörighet, skapas en “vi och dem”-mentalitet. Denna utveckling försvårar möjligheterna till konstruktiv dialog och samarbete, något som RIFO (Riksdagsledamöter och forskare) ser som ett direkt hot mot demokratin. RIFO är en organisation som arbetar för att främja samverkan mellan forskare och riksdagsledamöter.
Mediernas påverkan, filterbubblor och ekokammare
Digitaliseringen och de sociala mediernas framväxt har också påverkat det politiska klimatet. Sociala medier kan underlätta snabba och hårda politiska angrepp, vilket bidrar till ett högre tonläge i samhällsdebatten. Dessutom kan algoritmer på sociala medier och sökmotorer skapa så kallade filterbubblor. Dessa filterbubblor uppstår när algoritmerna presenterar information som bekräftar användarens befintliga åsikter, vilket minskar exponeringen för andra perspektiv. Eko-kammare, å andra sidan, är slutna kommunikationsmiljöer där en homogen grupp förstärker varandras åsikter och världsbild. SVT Forum har anordnat seminarier som belyser dessa fenomen och hur de påverkar samhällsdebatten.
Utmaningar och konsekvenser
Den ökade politiska polariseringen får flera allvarliga konsekvenser för samhället och det politiska systemet.
Försvårat beslutsfattande
En tydlig konsekvens är att det blir svårare att fatta politiska beslut och nå kompromisser. I ett politiskt läge med oklara majoritetsförhållanden ökar behovet av samarbete över partigränserna, men den ökade splittringen motverkar detta. Resultatet kan bli politisk handlingsförlamning och minskad tillit till politiken och dess företrädare.
Yttre hot och högerextremism
Splittringen i samhället kan också utgöra ett direkt hot mot demokratin. Säkerhetspolisen framhåller att främmande makter, som Ryssland och Kina, aktivt försöker öka polariseringen i Sverige. Detta görs i syfte att försvaga landet och skapa instabilitet. Samtidigt bidrar en växande högerextremism, som Säkerhetspolisen varnar för, till ökad risk för våld och hot, vilket ytterligare ökar misstron och splittringen i samhället.
Affektiv polarisering och politiskt dödläge
En särskilt oroande form av splittring är den affektiva polariseringen, där politiska motståndare inte bara har olika åsikter utan också hyser negativa känslor och fördomar för varandra. En studie visar att politiker på ytterkanterna oftare tillskriver sina motståndare negativa egenskaper. Denna typ av polarisering kan öka fientligheten och minska viljan till samarbete, vilket i sin tur kan leda till politiskt dödläge, så kallat “gridlock”. Forskning från Riksbankens Jubileumsfond pekar på att detta kan bli ett allvarligt problem i parlamentariska system.
Hot mot mänskliga rättigheter
Enligt Institutet för mänskliga rättigheter upplever många att mänskliga rättigheter är hotade i Sverige, speciellt rätten till frihet från hat, hot och våld. Institutet, som arbetar med att främja och skydda de mänskliga rättigheterna, menar att hatpropaganda och ett hårt språkbruk i politiken kan leda till självcensur och att viktiga röster tystnar, vilket i förlängningen begränsar demokratin.
Polariserade sakfrågor i Sverige
Vissa frågor är mer polariserade än andra i Sverige, och åsikterna går isär beroende på politisk tillhörighet.
Invandring och integration
Invandrings- och integrationsfrågan har länge varit en central skiljelinje i svensk politik. Forskning från Vetenskapsrådet visar att upplevda hot, ofta kopplade till invandring, bidrar till ökad splittring och motsättningar i samhället. Dessa upplevda hot kan handla om oro för ökad brottslighet, konkurrens om arbetstillfällen eller påfrestningar på välfärdssystemen.
Klimat och lag och ordning
Även klimatfrågan och frågan om lag och ordning är tydligt polariserade. En studie från SOM-institutet vid Göteborgs universitet visar att klimatfrågan är mycket viktig för Miljöpartiets väljare, medan endast en liten andel av Sverigedemokraternas och Kristdemokraternas väljare delar denna uppfattning. SOM-institutet är ett oberoende undersökningsorgan vid Göteborgs universitet som studerar opinion och samhällsutveckling.
Geografiska skillnader
Motsättningarna i samhället har också en geografisk dimension. Forskning vid Institutet för Framtidsstudier pekar på en ökad segregation och framväxten av områden med koncentrerad fattigdom, exempelvis vissa förorter till större städer. Denna utveckling kan förstärka politiska skillnader och skapa en grogrund för ökade motsättningar.
Populismens roll
Forskningsprojektet POL-AID vid Stockholms universitet visar att populismen spelar en central roll i den ökade polariseringen. Populistiska rörelser använder känslor och identitet för att skapa en “vi mot dem”-känsla, vilket förstärker befintliga eller skapar nya skiljelinjer i samhället. POL-AID undersöker dessa processer i medielandskapet i flera nordiska länder.
Nationell identitet och tillit
Forskning vid Uppsala universitet undersöker samspelet mellan nationell identitet, politiskt förtroende och affektiv polarisering. Studien ifrågasätter om en stark nationell identitet, som ofta förknippas med Sverige, alltid minskar polarisering och undersöker potentiella spänningar. Exempelvis undersöks hur en, på ytan, inkluderande nationell identitet kan samexistera med negativa attityder mot invandrare.
Påverkan på klimatengagemang
Den politiska polariseringen kan också påverka engagemanget i klimatfrågan. Forskning vid Uppsala universitet identifierar polarisering som en faktor som kan påverka medborgares engagemang i klimatpolitiken, och jämför situationen i Sverige och USA.
Vägar framåt – Att motverka splittringen
Att motverka den politiska polariseringen är en komplex utmaning som kräver insatser på flera nivåer i samhället. Det handlar inte bara om politiska åtgärder, utan också om attitydförändringar och en ökad förståelse för de mekanismer som driver utvecklingen.
Dialog, respekt och källkritik
En avgörande faktor är att främja en politisk kultur som präglas av dialog och ömsesidig respekt. Detta kan ske genom att skapa forum för samtal över partigränser, men också genom att uppmuntra till en mer saklig och mindre konfrontativ debatt i medier och på andra arenor. Samtidigt är det viktigt att satsa på utbildning i källkritik, för att motverka spridningen av desinformation och falska nyheter, som ofta bidrar till att förstärka motsättningar.
Stärkt oberoende journalistik och ansvarsfull retorik
För att motverka splittring och värna om en konstruktiv samhällsdebatt är det också centralt att stödja oberoende journalistik. En fri och oberoende press är en grundpelare i en demokrati och kan bidra till att granska makthavare och ge en balanserad bild av samhällsutvecklingen. Dessutom är det viktigt att politiker och andra makthavare tar ansvar för sin retorik och undviker att spä på motsättningar genom hatpropaganda eller ett polariserande språkbruk. V-Dem institutet vid Göteborgs Universitet erbjuder data och analyser om demokratins tillstånd globalt, vilket kan ge ytterligare insikter om polariseringens effekter.
Aktivt deltagande och ansvar
Istället för att passivt acceptera en alltmer polariserad samhällsutveckling, kan vi alla bidra till en positiv förändring. Genom att engagera oss i sakfrågor, delta i den politiska debatten på ett konstruktivt sätt, och stå upp mot hat och hot, kan vi tillsammans skapa ett mer inkluderande och mindre splittrat samhälle. Det handlar om att ta ansvar för vår demokrati och aktivt arbeta för en framtid där samarbete och samförstånd prioriteras.
