Svensk alkoholpolitik

Sverige har en alkoholpolitik som skiljer sig från de flesta andra länder i väst. Den ska syfta till att minska konsumtionen av alkohol i landet och främja hälsan hos befolkningen. Man vill minska de skadliga effekterna genom att begränsa tillgången på alkohol. Dessutom verkar man för att öka kunskapen om alkoholens negativa effekter. Den svenska alkoholpolitiken har dock behövt förhålla sig till EU regler och det är numera bland annat tillåtet att medföra en större mängd alkohol från utlandet än vad det var tidigare.

Historiskt sett har fokus legat på framför allt sprit som brännvin eftersom det var den dryck som konsumerades mest i landet. Beskattning av brännvin hade till syfte att få in skatteintäkter, minska alkoholintaget samt att undvika att spannmål användes till alkoholframställning snarare än livsmedel.

År 1922 hölls en folkomröstning om att förbjuda alkoholhaltiga drycker i Sverige där nejsidan vann med väldigt knapp marginal. Alkoholism var ett stort problem i Sverige vid tiden och man införde en motbok i Sverige där man ransonerade alkohol mellan år 1917 till år 1955. Innan år 1972 fick man dricka alkohol på serveringar från 16 års ålder, numera är det dock 18 år som gäller.

Den svenska alkoholpolitiken innebär även att det är Systembolaget som har monopol på alkoholförsäljning. All alkohol, förutom den som säljs på serveringar, säljs på Systembolaget som är en statligt ägd butik som säljer alkohol av olika sorter.

Den svenska nykterhetsrörelsen har haft stort inflytande historiskt sett i Sverige och verkar för restriktiv alkoholpolitik samt nykterhet, rörelsen uppstod under 1800-talet och har kopplingar till arbetarrörelsen i Sverige. Det finns uppgifter som visar att under år 1883-1941 var en tredjedel av Sveriges befolkning för ett förbud av alkohol.

Många är kritiska till det svenska alkoholsystemet och anser att monopolet bör avskaffas. Man menar att detta inte skulle leda till ökad konsumtion eller att det är upp till individen att bestämma över sitt eget liv.