Ett begrepp som är vanligt förekommande inom politiska debatter regelbundet är samhällsklass, vilket i grund och botten är ett begrepp som har sitt ursprung i det vänstra spektrat av politiken men används idag av de flesta politiska partier. Vad innebär egentligen begreppet? I den här artikeln tänkte jag ta och reda ut det och se vad det betyder.
En klass i ett samhälle är egentligen en grupp människor som har ungefär samma förutsättningar ur ett socioekonomiskt perspektiv. Människor i en samhällsklass har liknande arbeten, ungefär samma lön och bor ofta i liknande områden. I moderna samhällen strävar man efter att alla samhällsklasser ska må bra, eller att gränserna mellan samhällsklasser ska suddas ut. I många samhällen har man särrättigheter beroende på vilken samhällsklass man tillhör. Till exempel kan adeln ha särskilda rättigheter som inte sträcker sig till någon som tillhör arbetarklassen.
Klasstillhörighet kan delas upp i objekt och subjektiv, det vill säga vilken samhällsklass man objektivt sett tillhör och den samhällsklass man upplever sig tillhöra. Vissa som har föds i arbetarklassen men som sedan har arbetat sig upp i medelklassen kan till exempel fortf
arande definiera sig själva som tillhörande arbetarklassen snarare än medelklassen. Bakgrunden till indelningen i samhällsklasser kommer från det romerska samhället där man delade in befolkningen i sex avdelningar baserat på politiska och sociala kännetecken.
Grovt sett brukar man dela in befolkningen i tre olika klasser: arbetarklass, medelklass och överklass och i grund och botten har klasstillhörigheten att göra med inkomst där arbetarklassen har det sämst ställt medan överklassen har det bäst ställt ekonomiskt sett.
Politik från vänsterkanten ser klassamhällen som något i grunden ont och man vill motverka det och se till att resurserna fördelas jämnt över samhällsklasserna. På högerkanten tycker man inte att det är ett problem på samma sätt utan man anser att det är upp till varje individ att själva arbeta sig uppåt. Frågeställningar kring dessa har varit vägledande för västerländsk politik i flera hundra år och man verkar aldrig nå fram till en enskild lösning på problemet.
Forskning har visat att effekter av klasskillnader har negativ inverkan på människor till exempel vad avser livslängd där de i de lägre klasserna i regel inte lever lika länge medan de i de övre klasserna i regel har längre medellivslängd.
