Sverige har sedan början av 1900-talet präglats av parlamentarisk demokrati och beskrivs som en representativ demokrati eftersom det är upp till befolkningen att rösta på vilka politiker som ska representera dem i riksdagen. Riksdagen är den lagstiftande församlingen i Sverige och består av alla riksdagspartier som har fått ett stöd på minst fyra procent hos befolkningen. Idag utgörs riksdagen utav 8 partier. Regeringschefen i Sverige är statsministern som har den högsta politiska makten, idag innehas posten utav Socialdemokraternas Stefan Löfven.
Det finns fyra grundlagar i Sverige, dessa är tryckfrihetsförordningen, regeringsformen, yttrandefrihetsgrundlagen och successionsordningen. För att ändra en grundlag krävs två beslut av riksdagen med ett riksdagsval emellan. Det är därför mycket svårt att ändra på en grundlag. Tryckfrihetsförordningen har att göra med att alla ska ha rätt att ge ut media som till exempel tidningar. Yttrandefrihetsgrundlagen har att göra med att var och en har rätt att uttrycka sina åsikter och regeringsformen reglerar statsskicket i Sverige. Successionsordningen har att göra med den svenska tronföljden där kronan går i arv inom kungafamiljen Bernadotte.
Sveriges första riksdag sägs ha sitt ursprung i ett riksmöte i Arboga år 1435. Länge var det kungen som hade all makt i landet och det är först under det senaste seklet som Sverige har blivit väldigt demokratiserat. Det enskilda parti som har haft mest makt och inflytande i Sverige de senaste hundra åren är Socialdemokraterna som har styrt i stort sett utan avbrott under hela 1900-talet, något som faktiskt är unikt i västvärlden. Socialdemokraternas stöd har dock minskat kraftigt de senaste åren, de är dock fortfarande det enskilt största partiet i Sverige riksdag, men andra partier börjar komma i kapp.